Öviksalliansen tillsammans med SD vill försämra ytterligare för redan utsatta grupper.

I ett välfärdssamhälle ska det löna sig att jobba, men storleken på försörjningsstödet kan inte sänkas under gränsen för skälig levnadsnivå för att uppnå detta.

I veckan har välfärdsnämnden haft sammanträde och hade då att ta ställning till ett yttrande ”Stärkta drivkrafter och möjligheter för biståndsmottagare (SOU 2025:15) vilket är utredning beställd av Tidöpartierna (M, KD, SD och L). Regeringens målsättning är tydlig, förslagen ska innebära en kraftig inskränkning av kommunernas rätt att göra individuella bedömningar och försämra för de som redan har det allra svårast.

Införande av exempelvis förslaget om bidragstak eller begränsningar av bistånd till större hushåll skulle i praktiken förbjuda kommunen att säkerställa att alla individer har en skälig levnadsnivå, och just att införa förbud framgår tydligt av regeringens och sverigedemokraternas direktiv till utredningen.

Att Öviksalliansen (Moderaterna, Kristdemokraterna och Centerpartiet) tillsammans med Sverigedemokraterna, tycker att det är rimligt att alla hushåll, oavsett storlek, ska klara sig på 80% en inkomst på 22 000kr/månad är obegripligt.

I stället för reformer som har en stor negativ påverkan på en grupp människor i samhället som redan lever med en ekonomisk utsatthet, bör regeringen istället satsa på reformer som medför en ökning av den disponibla inkomsten för låginkomsttagare. Det är ett sätt att ansvarsfullt att öka incitamenten till att arbeta och öka den ekonomiska standarden för de som idag lever på låga löner.

De föreslagna reformerna för individer utan arbetsförmåga kommer att försämras. Att Öviksalliansen och sverigedemokraterna anser att en sänkning av försörjningsstödet för de som saknar arbetsförmåga kommer motivera dem till egenförsörjning är absurt. Sjukdomar och andra långvariga försörjningshinder försvinner inte genom en minskad ekonomisk trygghet.

Flera av förslagen är inte är förenliga med barnkonventionen och andra internationella åtaganden Sverige har gjort, vilket tydligt framgår i utredningen. Det blir ännu mer oförsvarbart att lyfta dessa förslag när de positiva effekterna förväntas vara låga. Det vill säga att det finns många som riskerar att fara väldigt illa i och med dessa reformer.

Varken Öviksalliansen eller Sverigedemokraterna i Örnsköldsvik kan se några risker att barnens bästa förbigås i och med dessa förslag, vilket är helt motstridigt utredningens slutsatser. I utredningen framkommer det tydligt hur omfattande den negativa påverkan kommer vara för de barn som drabbas.

För att upprätthålla legitimiteten för ekonomiskt bistånd och liknande stöd är det viktigt att kontinuerligt utvärdera om nivån är rimlig. En sådan utredning behöver dock genomföras opartiskt och lägga fram fakta istället för att begränsas av styrande partiers ideologi. Det ska inte framgå i direktiven vad slutsatserna ska bli, även om faktaunderlaget visar på att dessa åtgärder är direkt olämpliga.

S-gruppen i välfärdsnämnden, Anna Sundberg, Örjan Forsberg, Therése Häggquist, Peder Johansson, Birgith Larserud, Jan-Olov Häggström, Vega Näsström, Åke Landfors, Gudrun Nygren, Christer Ahlén, Anna Svensson, Sören Norberg